Att effektivt mäta innovation är en nyckel till att säkerställa att satsningar på nya produkter och tjänster genererar önskvärda resultat. Många organisationer experimenterar med innovationsmätning på olika sätt men svårigheterna är många och avsaknaden av praktiska verktyg för att mäta innovation är betydande. Denna artikel presenterar centrala rekommendationer som hjälper organisationer att bli bättre på att mäta innovation.
Ett viktigt syfte med innovationsmätning handlar om att följa upp innovationsarbetet för att utvärdera om uppsatta mål nås. Men det handlar om mer än så. Innovationsmätning kommunicerar innovationsstrategi och kanaliserar därigenom uppmärksamhet på vad en organisation behöver göra för att nå sina innovationsmål. Väl genomfört skapar innovationsmätning även utrymme och förutsättningar för att lära nytt. Men innovationsmätning är svårt. Till del ligger detta i innovationsarbetets natur. Det är utmanande att förnya genom att skapa nya produkter, tjänster, affärsmodeller och processer och många organisationer fallerar redan här. Många organisationer har heller inte en innovationsstrategi som tydliggör vilket värde som skall skapas för sina kunder (nuvarande eller nya), för sin egen organisation eller för samhället i stort.
”Ägandeskapet innebär dels vem eller vilka som är ansvariga att utföra innovationsmätningen, dels vem eller vilka som skall agera på resultatet.”
Därtill är mätpraktik i organisationer alltför ofta fokuserad enbart på kvantitativa mått- och mätetal, exempelvis antal idéer eller antal nya produkter och/eller tjänster per år. Den typen av mätetal har förvisso ett stort värde. Men de utelämnar andra aspekter av innovationsarbetet, exempelvis hur pass risktagande en organisation är, eller till vilken grad en organisation har väl fungerande partnerskap för innovation. Dessa kvalitativa mätetal är betydligt svårare att fånga än redan existerande data insamlad för andra ändamål. Därtill är det enklare att se resultatet av en ansträngning som redan genomförts (resultatmått) än att försöka mäta förutsättningar i form av resurser med mera (ingångsmått) eller händelser i realtid (nulägesmått), exempelvis kring status i innovationsprojekt för att kunna vidta åtgärder direkt. I ett snart avslutat Vinnovafinansierat projekt har vi undersökt hur innovationsmätning bör utformas och implementeras i praktiken för att möjliggöra ökad innovationsförmåga. Denna artikel presenterar ett flertal lärdomar från projektet i form av centrala insikter som hjälper organisationer att bli bättre på att mäta innovation.
Centrala insikter för att mäta innovation mer effektivt
Inom ramen för projektet genomfördes två longitudinella utvecklingsprojekt tillsammans med två företag med syftet att designa och implementera innovationsmätning. Tabell 1 presenterar de centrala insikterna från projektet i rekommendationer för lyckad innovationsmätning; dels rekommendationer av mer övergripande strategisk karaktär och dels sådana av mer operativ karaktär, samt nyckelfrågor för att hjälpa organisationer bättre hantera innovationsmätning i praktiken. Till att börja med: Det är av stor vikt att vara tydlig med vad syftet med innovationsmätning är. Utan tydlighet så uteblir framgången. Som redan nämnts har innovationsmätning ett flertal syften. Det är därför centralt att börja med att tydliggöra innovationsstrategi (och att inte börja i mätetal). Mätetal finns i överflöd och det är sällan bristen på mätetal som är problemet, utan snarare att välja mätetal som leder till önskad effect. En tredje övergripande rekommendation, som är lättare sagd än gjord, är att identifiera ägandeskapet för innovationsmätning. Ägandeskapet innebär dels vem eller vilka som är ansvariga att utföra innovationsmätningen, dels vem eller vilka som skall agera på resultatet. I en liten organisation kan detta vara okomplicerat, men i större organisationer är detta en central utmaning då innovationsaktiviteter ofta går på tvärs med funktionell organisationsstruktur. Detta leder oss till den fjärde och sista övergripande rekommendationen: Vikten av att förankra innovationsmätningen internt i organisationen så att alla de avdelningar och funktioner som påverkas förstår innebörden och kan dra åt samma håll för att undvika kostsamma missförstånd.
På operativ nivå finns till att börja med en lågt hängande frukt i arbetet med att säkerställa en effektiv innovationsmätning: välja antal mätetal omsorgsfullt. Det är lätt hänt att mätetalen blir för många och i förlängningen är detta kostsamt och ökar även risken för att mätetalen fallerar i att operationalisera mål och strategi. För effektiv innovationsmätning är det också angeläget att tydliggöra sammansättning och inriktning för mätningen. Det är lätt att hamna i ett läge där man mäter delar men helt eller delvis missar helheten, exempelvis ett ensidigt fokus på innovationsprocessen eller innovationskultur.
”Det är lätt hänt att mätetalen blir för många och i förlängningen är detta kostsamt och ökar även risken för att mätetalen fallerar i att operationalisera mål och strategi.”
Mätetal relaterar därtill ofta till varandra och att reda ut eventuella överlapp eller relationer mellan mätetal är kritiskt för att utröna och förstå dess effekter och, i förlängningen, för att kunna agera på resultaten. Slutligen, de flesta organisationer mäter en mängd olika saker. Det är lätt att förblindas av det praktiska i att nyttja det man redan mäter som proxy för innovation. Ibland kan detta fungera väl men det är viktigt att vara medveten om tillgänglighetsbias. Att välja fel mätetal kan ha betydligt värre konsekvenser än att inte mäta alls.
Slutsatser
Allt fler företag inser vikten av att inte bara satsa på innovation för att skapa uthålliga konkurrensfördelar, utan att därtill mäta och följa upp dessa satsningar. Innovationsmätning är svårt, och konstigt vore annat. Innovation handlar ju om att skapa det som ännu inte finns. Att mäta innovation kan därför vara mer utmanande än att mäta mycket annat som företag och organisationer mäter. Mot denna bakgrund presenterar vi ett flertal rekommendationer på både övergripande strategisk och operativ nivå, samt ett antal nyckelfrågor, som syftar till att göra innovationsmätning enklare och mer förutsägbart. Slutligen, på samma sätt som organisationers och företags innovationsverksamhet förändras över tid så behöver innovationsmätning göra dito. Innovationsmätning behöver således förändras och utvecklas över tid för att säkerställa att organisationer följer upp på ett effektivt sätt i riktning mot rådande innovationsmål och innovationsstrategi.
Fortsatt läsning
> www.innovationsstark.se
> Richtnér, A., Brattström, A., Frishammar, J., Björk, J., & Magnusson, M. (2017). Creating better innovation measurement practices. MIT Sloan Management Review, 59(1), 45.
Acknowledgement:
Vi riktar ett stort tack till Vinnova som finansierat forskningsprojektet Ökad innovationsförmåga genom mätning av innovation.