Ett internationaliserat svenskt näringsliv står inför globala utmaningar såsom geopolitiska spänningar, klimatförändringar, snabb teknisk utveckling och effekter av pandemin. Utmaningar som dessa ställer frågan om vart globaliseringen är på väg och hur dessa förändringar kommer att påverka svenska företags framtida strategier. Intervjuer med ledningar i 19 svenska storföretag har sökt svar på denna fråga.
Våren 2020 spreds Covid-19-viruset i världen. Det förvandlades snabbt till en förödande global pandemi som drabbade människor och företag. Covid-19 satte fokus på företags globala strategier, aktiviteter och värdekedjor. Pandemin blev ett stresstest som visade på både styrkor och svagheter i globala värdekedjor och därmed hur viktiga svenska storföretags strategier är för att behålla en stark konkurrenskraft.
Under sommaren 2021 drabbades också flera länder av stora bränder och översvämningar. Samtidigt släpptes FN:s IPCC-rapport som betonade att klimatförändringarna utgör en kris orsakat av fossila bränslen. Det pågår även geopolitiska förändringar på den globala arenan. Vi har under en tid sett tecken på ökad protektionism och nationalism. Exempelvis har politiska hinder för internationella företag ökat medan antalet politiska åtgärder med syfte att underlätta internationell handel minskat. Samtidigt drivs den teknologiska utvecklingen på – med digitalisering som viktig drivkraft – i oförminskad styrka. Den digitala transformationen i form av AI, avancerad robotteknik samt additiv produktion möjliggör utvecklandet av nya globala värdekedjor vad gäller styrning, sammansättning och lokalisering av aktiviteter.
Globala företag har sedan länge svarat för hälften till två tredjedelar av världens affärer. Deras globala täckning gör det intressant att förstå hur globaliseringens drivkrafter påverkar företagens strategier. I en liten och öppen ekonomi som den svenska, med en hög andel multinationella företag, blir denna fråga av särskild vikt. En grupp forskare vid Uppsala universitet har mot denna bakgrund genomfört två studier i samarbete med SEB. Den första studien är en litteraturgenomgång av den ekonomiska globaliseringens drivkrafter (Arora-Jonsson et al., 2021). Med den som utgångspunkt genomfördes sommaren 2021 en intervjustudie med representanter från koncernledningar i 19 svenska storföretag. De svarade på frågor om hur de identifierade globala drivkrafterna – teknologi, hållbarhet och politik – påverkar deras koncern-, aktivitets- och affärsstrategier (Blomkvist et al., 2021). Nedan sammanfattas resultat från intervjustudien.
Koncernstrategi: Företag med en stark global identitet
En koncernstrategi omfattar företaget som helhet, dvs. alla affärsområden och utländska dotterbolag. Den behandlar således företagets verksamhetsomfång och diversifieringsgrad. Tillväxtambitioner och tillvägagångssätt är också en koncernstrategisk fråga liksom idéer om koncernstruktur och samordningsmöjligheter, t.ex. i form av synergier. Med andra ord handlar en koncernstrategi om vilka affärer och därmed marknader som ska ingå i företaget samt hur dessa ska samordnas. I ett internationaliserat företag blir det därför viktigt att ta ställning till om global integration eller lokal lyhördhet ska prioriteras. Hur den balansen ser ut påverkar företagets identitet.
Två tredjedelar av de intervjuade företagen anser sig ha en stark global företagsidentitet. Den resterande tredjedelen identifierar sig mer som ett regionalt eller lokalt företag. Den globala identiteten består i en stark medvetenhet om företagets position i den globala bransch där man är verksam. Kännetecknande för de svenska företagen är deras relativt låga grad av diversifiering och hur de strävar efter en premium-position inom ett fåtal globala branscher. För att bibehålla och utveckla sådana positioner krävs ofta en global integration av FoU och produktion samtidigt som dessa processer anpassas till lokala marknadsförhållanden. Detta innebär att tillvaratagandet av synergier blir en utmaning när snabbhet och flexibilitet behöver prioriteras. För att lyckas med denna balansakt pekar företagsledarna på två faktorer: 1) förmågan att nyttja en traditionellt stark svensk ledarskapskonst, nämligen decentralisering; samt 2) utveckling mot mer ”multi-regionala” lösningar för att hantera behovet av såväl global täckning som lokal inbäddning.
Aktivitetsstrategi: Hemflytt av aktiviteter inte ett alternativ
För att genomföra koncernstrategin behöver internationellt verksamma företag fatta en rad beslut på aktivitetsnivå som påverkar hur produkter och tjänster skapar kundvärde. En aktivitetsstrategi avser den typen av beslut och framför allt vilken roll företaget har i de globala värdekedjor man ingår i. Företagets roll i globala värdekedjor påverkar den strategiska positionen; är man en del av ”orkestern” eller en ”dirigent”? En förståelse för beroenden mellan aktiviteter i globala värdekedjor är en central kompetens som kan skapa strategiska fördelar såsom kostnadseffektivitet, flexibilitet och hög kvalitet. En viktig fråga i en aktivitetsstrategi avser den geografiska placeringen av aktiviteter.
Den globala utvecklingen och dess drivkrafter skapar både utmaningar och möjligheter för företagen i studien. Den tekniska utvecklingen har på sikt skapat möjligheter att påverka värdet av företagsaktiviteter där manuellt låglönearbete kan ersättas med automation, robotisering och AI. Mot bakgrund av denna framtidsutsikt hade kunde man förväntat sig planer om förflyttning av aktiviteter till Sverige. Nästan inga av de intervjuade företagen resonerar dock i dessa långsiktiga termer i denna fråga. Istället tyder resultaten fortsatt på att politik, och nyligen även hållbarhet, påverkar i vilka regioner företagen lokaliserar aktiviteter. Den geopolitiska utvecklingen med en ökad grad av protektionism och fler incitament att konsumera närproducerat driver företagen mot att utnyttja sin regionala och lokala närvaro. Denna utveckling förstärktes under COVID19-pandemin där flexibilitet och motståndskraft har premierats och tvingat företagen att utveckla parallella värdekedjor för att säkerställa leverans av produkter. Många av dem har kunnat utnyttja sin globala produktionsstruktur och snarare ”omflyttat” än ”hemflyttat”.
Affärsstrategi: Stora satsningar på hållbarhet
Till syvende och sist behöver företag göra affärer för att vara konkurrenskraftiga och nå sina mål. En affärsstrategi dikterar hur företaget ska använda sina resurser för att skapa en stark konkurrensposition på marknaden. Globala drivkrafter kan ha betydelse för vilka möjligheter som står till buds för att åstadkomma såväl kostnadsfördelar som unika erbjudanden.
Även om de intervjuade företagen söker minimera kostnader är det tydligt att många identifierar sin globala konkurrenskraft som relaterad till en unik, högteknologisk spetskompetens. Den skapar möjlighet att erbjuda produkter i ett premiumsegment och sofistikerade tjänsteerbjudanden. Att bygga framtidens affärsstrategier på hållbarhet är en fortsättning på denna historiskt sett framgångsrika inriktning mot differentierade produkter och tjänster. I en värld där hållbara produkter och tjänster efterfrågas alltmer i företagens huvudsakliga internationella marknader ger det goda möjligheter till att erhålla en prispremie. Att hållbarhet är en viktig del i företagens affärsstrategiska arbete framgår också av dess starkt ökade betydelse på ledningsgruppsmöten och i företagens hållbarhets- och årsredovisningar.
För många av företagen stöds en fokuserad koncernstrategi med global närvaro av en aktivitetsstrategi där FoU fortfarande premieras i regionaliserade globala värdekedjor. Med ett fokus på hållbarhet kan dessa två tillsammans bidra till att skapa konkurrenskraftiga affärsstrategier. Företagen menar dock att en sådan utveckling behöver stöd i en politisk vilja att driva på hållbarhetsdiskussionen på ett globalt plan. På så sätt kan en geopolitisk utveckling motverkas där lokala intressen riskerar att leda till en snedvriden konkurrens.
Praktiska implikationer
Resultaten av studien utmynnar i ett antal praktiska konsekvenser av den globala utvecklingen för företag med omfattande internationell verksamhet.
Förmågan att kartlägga och analysera den ekonomiska globaliseringens drivkrafter och dess inverkan på företagens kort- och långsiktiga strategier är centralt för att vidmakthålla och skapa internationella konkurrensfördelar.
De aktiviteter som skapar värde i företagen är inte tidskonstanta. Vi kan förvänta oss att teknisk och samhällelig utveckling kommer ändra vår syn på lokaliseringen av företagens aktiviteter. Globala värdekedjor spelar en mycket stor roll för framtida konkurrenskraft. En aktivitetsstrategi som inte bara är flexibel och motståndskraftig utan också säkerställer att aktiviteterna på sikt lokaliseras där kompetens och kunder befinner sig är viktigt.
De betydande investeringar som görs inom hållbarhet förutsätter en lika stark utveckling bland företagens kunder. Svenskt näringsliv har möjlighet att ta en ledande position här, men tar samtidigt en risk om synen på hållbarhet skulle förändras.
För att gröna och hållbara satsningarna ska fungera – i form av framtida innovation och konkurrenskraft – krävs politisk uppbackning, i form av kravspecifikationer och regleringar. Avsaknad av globala och regionala regler och lagar riskerar att urvattna de hållbara satsningar som gjorts och istället skapa en ojämn konkurrenssituation.
Fortsatt läsning
> Arora-Jonsson, S., Blomkvist, K., and Schmuck, A. (2021). Trumpism, Brexit, Industry 4.0, and COVID-19: What is happening to globalization? A review of the literature on economic globalization.
Uppsala University, Department of Business Studies. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1603855/FULLTEXT01.pdf
> Blomkvist, K., Kappen, P., Nilsson, F., Schmuck, A., and Tell, F. (2021). Globalization Strategies: Strategic Adaptations and Pathways Ahead of Swedish Multinational Corporations. Uppsala University, Department of Business Studies. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1595238/FULLTEXT01.pdf