IP står för en ökande andel av företags tillgångar, och därmed blir även hanteringen av denna IP allt viktigare för företagens konkurrenskraft. Parallellt med detta genomgår de flesta industrier olika former av digitalisering. Detta är ett sedan länge pågående teknikskifte som tidigare benämnts som datorisering och IT-revolution men som nu tar sig nya uttryck och skapar nya utmaningar och möjligheter, exempelvis vad gäller datahantering, artificiell intelligens (AI) och internet of things (IoT).

När företag och industrier digitaliseras kombineras och konvergerar olika teknologier på ett sätt som leder till förändrade industristrukturer och affärsmodeller. Gränser mellan olika industrier och olika teknologier förflyttas och suddas ut, konkurrenskrafter förändras och innovationsprocesser sker i ökande grad tvärs industri- och företagsgränser.

”Många företag kan komma att få ett hastigt uppvaknande när de inser att den egna IP-portföljen inte är tillräckligt utvecklad för att bibehålla konkurrenskraften när nya aktörer med stora portföljer och offensiva IP-strategier gör entré på samma teknik-, produkt-, och tjänstemarknader.”

Kulturkrockar i digitaliseringens fotspår

Tidigare forskning har visat på stora skillnader i IP-strategi mellan olika industrier och teknologityper. Våra studier pekar dock på att ett företag som digitaliseras kommer att utsättas för och tvingas till förändringar i IP-strategi, inte bara beroende på vilket industri man för närvarande befinner sig i utan även beroende på de industrier och teknologier med vilka man konvergerar.

Digitaliserande företag kommer då att mötas av nya IP-kulturer, som eventuellt kommer vara mer välutvecklade och sofistikerade än den etablerade kulturen i de industrier som digitaliseras. Få teknologier har exempelvis haft en så stor mängd rättstvister, licensavtal, och handel av immateriella tillgångar som informations- och kommunikationsteknologierna. Som led i digitaliseringen kommer dessa brett applicerbara teknologier att integreras i industrier som historiskt sett haft relativt inaktiv och/eller defensiv IP-verksamhet. Många företag kan komma att få ett hastigt uppvaknande när de inser att den egna IP-portföljen inte är tillräckligt utvecklad för att bibehålla konkurrenskraften när nya aktörer med stora portföljer och offensiva IP-strategier gör entré på samma teknik-, produkt-, och tjänstemarknader.

Liknande krockar mellan olika IP-kulturer har tidigare uppstått som följd av globaliseringen, där bl a japanska och amerikanska företag var tidiga med att arbeta strategiskt och offensivt med IP-frågor, vilket många europeiska företag senare fått erfara. Ett proaktivt strategi- och IP-kulturarbete behövs, särskilt med tanke på att kulturförändringar generellt sett är mer tidskrävande än teknikförändringar. Ett trivialt men viktigt resultat är att ett sådant arbete kräver företagsledningens stöd och tydliga engagemang.

Ökad komplexitet med nya tillgångar och IP-rättigheter

När teknologier och industrier konvergerar ökar den teknologiska komplexiteten, vilket ställer högre krav på företags IP-strategier. Teknologisk komplexitet innebär att produkter och tjänster består av ett stort antal teknologier och innovationer, och därmed även ett stort antal IP-rättigheter (LTE-teknologin inom mobiltelefoni bedömdes exempelvis redan för fem år sedan bygga på minst 4700 patent). Ägandet till dessa IP-rättigheter kan då vara spritt över flera olika aktörer (inom mobiltelefoni typiskt ett 50-tal aktörer), vilket innebär en ökad juridiskt komplexitet. Detta innebär i sin tur att samarbete och/eller teknikhandel krävs för att ta sådana multitekniska produkter och tjänster till marknaden. Våra studier visar att såväl innovationssamarbeten som teknikhandel underlättas snarare än hindras av patent.

“Den senaste tidens uppmärksammade fall med Cambridge Analytica och Facebook torde vara en väckarklocka även för de mest sofistikerade aktörerna. Här måste mer kunskap till om management av datarättigheter.”

Den teknologiska komplexiteten innebär också att företag måste arbeta med olika typer av IP och olika rättighetstyper. Ett sådant exempel är data och data-rättigheter. Access till data och analys av den är centralt för konkurrenskraft i många digitaliserande företag och industrier, inte minst när fokus skiftas från produkter till tjänster. En fråga som då blir central är hur sådana konkurrensfördelar ska användas och skyddas, exempelvis med sekretesskydd, databasrättigheter eller upphovsrätt. Historiskt sett har denna tillgångstyp inte varit av särskilt stort intresse, varken för företagsledningar eller IP-avdelningar. Här har det dock skett ett tydligt skifte och många organisationer sätter stor tilltro till data som en ny och lukrativ affärsmöjlighet. Men för att nå dit måste kunskap utvecklas om hur data kan genereras, insamlas, skyddas, delas och användas för att skapa och fånga värde. Den senaste tidens uppmärksammade fall med Cambridge Analytica och Facebook torde vara en väckarklocka även för de mest sofistikerade aktörerna. Här måste mer kunskap till om management av data-rättigheter.

En relaterad förändring som följer av digitaliseringen är att vissa produktföretag, som tidigare fokuserat sin IP-strategi på att skydda sina produkter, till viss del skiftar fokus mot att bygga och skydda användar-communities. Detta gäller särskilt de företag som kompletterar sina fysiska produkterbjudanden med tjänster och mjukvarulösningar. Här blir det viktigare att låsa in, eller annorlunda uttryckt att skapa anledningar för kunderna att stanna kvar, inom en helhetslösning eller plattform. I en sådan situation måste den produktfokuserade IP-strategin breddas, exempelvis till att inkludera aktivt arbete med att skapa nätverkseffekter till nytta för både företag och kunder.

Nya gränsdragningar mellan internt och externt

En viktig del av digitaliseringen handlar om att integrera informations- och kommunikationsteknologier i olika industrier. För att dra full nytta av potentiella nätverkseffekter kräver dessa teknologier ofta standardiserade lösningar, där aktörer måste använda varandras teknologier samt komma överens om gemensamma interface mellan teknologier, produkter och tjänster. Företag och andra aktörer knyts samman till vad vi kan kalla ett innovationsekosystem med en blandning av samarbeten och konkurrens. I ett sådant system fungerar IP-rättigheter som en kontraktsbaserad infrastruktur för teknikval, interface och prissättning av teknik.

I sådana ekosystem flyttas gränserna mellan vad som är internt och externt. Ibland börjar gränserna till och med att suddas ut eftersom IP, till skillnad från fysiska tillgångar, kan användas av flera företag samtidigt utan att förbrukas. Vår forskning visar att framgångsrika företag strategiskt differentierar accessen till sin IP, så att viss teknologi görs mer lättillgänglig för vissa externa aktörer, till exempel genom låga priser eller gratis tillgång, för att gynna ekosystemet som helhet, medan andra aktörer och viss teknologi hålls utanför med hjälp av IP-rättigheter. Därigenom kan den standardisering som ofta är nödvändig för att dra nytta av digitala teknologier kombineras med differentiering inom komplementära teknologier.

Vill du medverka i utvecklingen av förståelsen för digitalisering och IP-strategi?

Vi driver för tillfället två forskningsprojekt vid Chalmers och IMIT inom vilka vi försöker utveckla kunskap och förståelse om IP-strategi, digitalisering och digital IP. Vi är mycket intresserade av både utmaningar och lärdomar i svensk industri. Ta gärna kontakt med oss om du vill bidra till eller lära från vårt arbete.

“Vår forskning visar att framgångsrika företag strategiskt differentierar accessen till sin IP.”

Här kan du läsa mer om vår senaste forskning (open access): Holgersson, M., Granstrand, O. & Bogers, M. (2018) ’ The evolution of intellectual property strategy in innovation ecosystems: Uncovering complementary and substitute appropriability regimes’, Long Range Planning, Vol. 51, No. 2, pp. 303-319. https://doi.org/10.1016/j.lrp.2017.08.007
Se även: www.ip-research.org