Att vara innovativ kan betyda att på ett nytt sätt förbättra det befintliga (exploit) eller att ha förmåga att utveckla det radikalt nya (explore). Förbättringsarbete har sedan länge varit i fokus i industriföretagets produktion, inte minst sedan kvalitetsrörelsen fick sitt genomslag sent 1980-tal, medan att organisera för radikal förnyelse i produktion sällan talas så mycket om.

Många års investeringar i lean produktion och andra förbättringsmodeller har resulterat i hög effektivitet och lönsamhet. Det nationella initiativet Produktionslyftet har exempelvis visat fina lönsamhets- och omsättningsökningar för de medverkande små och medelstora företagen genom åren, samtidigt som antalet anställda har blivit färre, samma trend som globala industrikoncerner visar. Men målmedveten specialisering och effektivisering av produktionen riskerar att göras på bekostnad av utvecklad förmåga att agera på uppdykande möjligheter, sådant som på sikt kan leda til affärsinnovationer och nya affärsområden. Både förbättrings- och förnyelseförmåga behövs för att skapa en robust och hållbar produktionsorganisation som kan ställa om snabbt när förutsättningar ändras, något som inte minst har blivit uppenbart i spåren av corona-pandemin våren 2020. Att bygga upp sk ambidexteritet, eller dubbelhänthet, och stärka även förnyelseförmågan är viktigt för att skapa balans mellan förbättring och förnyelse i produktion. För det krävs förståelse för hur bägge bidrar till långsiktigt hållbar utveckling inom produktion, och även påverkar möjligheterna att utveckla och producera nya produkter.

I den här artikeln presenterar vi ett ramverk för produktionsinnovation, som vi under flera år utvecklat inom det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030, genom att knyta ihop forskning inom innovationsledning med ledning av produktionssystem. Syftet är att öka kunskapen om hur produktionsenheter i industriföretag kan organisera för radikal förnyelse även om det kanske inte känns lika bekvämt som att arbeta med ständiga förbättringar och inkrementell innovation i små steg.

Produktionsinnovation för större möjligheter inom produktutveckling

Produktionsinnovation kan beskrivas som processen att antingen förbättra eller förnya produktionsförmågan, dvs förmågan hos ett produktionssystem med dess inneboende tekniska, mänskliga, informations- och ledningssystem (Figur 1) att producera en produkt.

En nyutvecklad fysisk produkt existerar inte förrän den har tillverkats, och det huvudsakliga syftet för industriproduktion är att realisera produkter. Produktutveckling och produktionsutveckling är med andra ord sammanflätade. Ändå tenderar organisationens fokus i det typiska industriföretaget att skilja sig markant åt inom dessa två områden. Medan produktutvecklingen fokuserar på att möta marknadens behov med nytänkande produkter och lösningar, fokuserar produktionsutvecklingen på att effektivt och stabilt producera dessa produkter, förvisso kanske med nya material och ständigt nya digitala verktyg, men med fokus på effektivitet och att minimera störningar. Det uppmärksammas sällan hur nya produktionslösningar kan bidra till större möjligheter inom produktutveckling och på så sätt också driva utvecklingen.

Ett sätt att illustrera sambandet mellan produktutveckling och produktionsutveckling är att betrakta ”produktdesignutrymmet”, kvadraten i mitten i figur 2 nedan, dvs utrymmet där det producerande företagets produktionsförmåga sammanfaller med produktdefinitionsrymden som baseras på kundens önskemål på produkten och företagets strategiska inriktning.

Det finns olika arbetssätt och metoder för att anpassa produktdesign till produktionsförmåga, t ex Design for Manufacturing (DfM). Genom roduktionsinnovation kan produktionsförmågan ökas och bidra till större möjligheter i produktdesignen. Förbättrad produktionsförmåga (till vänster i Figur 2) ger inte bara positiva effekter i produktionen av redan existerande produkter genom t ex bättre kvalitet eller lägre tillverkningskostnad. Dessa förbättrade egenskaper kan också tas tillvara i kommande produktutveckling genom att erbjuda förändrade ramar för produktdesignen. Ny, radikalt förändrad, produktionsförmåga (till höger i Figur 2) gör det möjligt för det producerande företaget att hantera helt nya produktdefinitioner, som på så sätt bidrar till att helt ny produktdesign kan bli tekniskt möjlig och ekonomiskt försvarbar. Ett illustrativt exempel på en sådan ny produktionsförmåga kan vara additiv tillverkning,
som möjliggör tillverkning av helt nya geometrier och materialkombinationer som kan ge produkter nya egenskaper. Förnyande produktionsinnovation har stora möjligheter att bidra till utveckling av hållbara produkter och produktionslösningar då båda aspekterna utvecklas parallellt och är oberoende av tidigare förutsättningar. En större förändring i antingen produktdesignen eller produktionssystemet är svår att genomföra utan att den andra påverkas.

“Industriföretag måste våga vara disruptiva för att åstadkomma hållbar produktion. Det räcker inte att bara finslipa hur vi producerar idag. Vi måste våga tänka om radikalt och tänka nytt även i produktion.”

Att arbeta med förnyelse inom produktion

Explorativ innovation, vilket vi här benämner ”förnyelse” förknippas ofta med experimenterande och risktagande, vilket kan uppfattas som att det strider mot den stabilitet och kontroll som så ofta eftersträvas i effektiv produktion. För att åstadkomma förnyelse behövs både förståelse för varför det är viktigt, men också kunskap om hur organisationen kan arbeta med det, då det kan vara en obekant process i produktionssammanhang och kräver en annan typ av förmåga än den för förbättringsarbete. Med ramverket för produktionsinnovation har vi identifierat fyra områden som är viktiga för att företag ska lyckas med förnyelse i produktion.

1. Gör produktionsinnovation till en strategisk fråga. Det är viktigt att sätta organisationsstruktur som stöttar förnyelseprocessen i produktionen. Tillverkande företag har ofta god uppföljning av arbetet med ständiga förbättringar men det behövs KPI:er och en organisation för förnyelse också.

2. Omfamna det okända och obekanta i produktionsinnovation. Genom en medvetenhet om den osäkerhet som förnyelseprocesser innebär, fokusera på både kort- och långsiktiga vinster med innovation och därigenom uppmuntra större öppenhet och tillåtelse att misslyckas.

3. Sträva efter en anpassningsbar och flexibel innovationsprocess. Ta hänsyn till företagets produktionsstrategi i innovationsprocessen men att den kan initieras och drivas utifrån en möjlighet till produkt- eller produktionsutveckling och samtidigt bidra till båda delarna.

4. Hantera implementering av systemiska förändringar. Det behövs insikt i att hela ”ekosystemet” kring produktion kan komma att påverkas av produkt- och produktionsinnovationer, och lämpliga strategier att hantera detta, så som stegvis implementering, planering eller involvering av kunder och leverantörer under processen.

Vi hoppas med detta arbete kunna inspirera och hjälpa företag att komplettera förbättringsarbetet med förnyelsearbete inom produktion och att skapa ett proaktivt produktionsutvecklingsarbete där möjligheter aktivt fångas för att bidra till värdeskapande på bredare front och med längre tidsramar – perspektiv som är viktiga för hållbar utveckling. Ett inte alltför djärvt antagande är också att företag med stark produktionsinnovationsförmåga har bättre motståndskraft när det gäller radikala förändringar i närmiljön eller i vår omvärld, som nu i fallet med Corona-pandemin.

Rekommenderad läsning
> Larsson, L.  (2020). A Conceptual Framework for Production Innovation. (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet).